TRAMPOLINES
Splash!
Carlton
»Isn’t this a radio-hit, I will eat up my hat«
Det är symptomatiskt, på gränsen till parodiskt, att presskitet består av inte mindre än två fulla sidor med glada omdömen från radioproducenter. Nicki Lokl Sörensen, från Graenseegnens Lokalradio, står för ovanstående hjärtlighet, och han är bara en i mängden som klär Trampolines debutsingel »Good Morning to the World« med liknande ord. Duons intentioner att göra radiotrimmad popmusik har medfört att de nått fram till precis den enda kategori människor som kan tänkas få ut någonting av den här kliniskt välljudande popsmeten. Radioproducenter. Det är kompetent Del Amitri-popmuzak som efter ett antal låtar helt och hållet klibbar ihop till en jämntjock smet. Inte minsta spricka i sound och ljudbild.
Man får intrycket att Trampolines låtit Anti-Cimex göra en grundlig sanering av studion innan de började spela in, allt för att sopa undan minsta risk för att något småkryp eller ett dammkorn skulle kunna sätta käppar i hjulet på inspelningsprocessen. Ge mig Broder Daniels spruckna rock’n'roll vilken sekund som helst på dygnet framför detta… bleksiktiga… Squeeze-derivat.
Nåväl, nämnda singel är en riktigt bra poplåt, med klar Wannadies-touch, men återigen saknas den glöd som exempelvis Wannadies sångare Pär Wiksten tillför sitt band. Trampolines är inget annat än ett studioprojekt som aldrig kommer att rocka loss. De varken vill, vågar eller kan det.
Terry Ericsson
Postat i:Album #15, Betyg 03, Terry Ericsson, Terry Ericsson, TRAMPOLINES